Igår var jag och underbaraste J på yoga här i närheten. Det höll på i en timme och jag trodde att jag skulle avlida efter ca 10 minuter. Såklart att jag vet vad yoga går ut på, men jag trodde aaaaldrig att det skulle vara SÅ jobbigt. Det ser ju inte jobbigt ut? Jag hade sett fram emot all stretching och att ligga och vila på slutet, hehe. Men vår instruktör körde på så att alla vi tjejer (och en kille) flåsade rejält. Alla var helt tomatröda i ansiktet. Jag svettades mer än vad jag någonsin har gjort. Läraren blev lite konfundersam när han insåg att jag hade protes...haha. Men det funkade faktiskt relativt bra! Kunde göra nästan alla övningar och om det inte gick så hittade jag på något annat istället. 

Idag har jag träningsvärk....!!!

Efter yoga passet körde vi hem till J som bjöd på spaghetti och köttfärsås. Himmelskt gott! Vi älskar att sitta och prata om mat. Denna tjej är otroligt grym på just tårtor och bakelser....ahhhh. Perfekt att ha henne som kompis hehe =) Hon är så gullig att hon till och med gjorde en matlåda till mig som ja kunde ta med till jobbet idag! 

Så det blev en bra avslutning på en lång och konstig dag. Just yogan hjälpte mig väldigt mycket att få ut mina aggressioner och frustrationer. Allt "lättade" från mina axlar. 

Anledningen till varför dagen inte var rikigt bra var eftersom jag var på sjukhuset. Missade 4 timmar av jobb pga det, åkte vilse, kommer försent, springer flämtande fram, kommer in i sista sekund....och vad säger min läkare? 

-Jaaadu jag vet inte riktigt varför du är här idag...

Jag börjar störtgråta! När jag blir arg eller sur så gråter jag väldigt lätt. Den här läkartiden hade jag väntat på i ca 5 månader, och när hon sa så så pallade jag inte mer och sa till henne exakt vad jag tyckte. 

Fick några fler remisser (IGEN) denna gån till specialist sjukgymnast (SUCK) och en undersökning för att kolla om nerverna i axeln är i kläm. Vilket jag har trott hela tiden men det är ingen läkare som lyssnar på mig. Istället för att gräva bland muskler och skelett är det ingen som har brytt sig om att undersöka nerverna. Jag ska få elektriska stötar typ genom armen för att dom ska bedömma om det är någonstans nån nerv sitter i kläm. Hittar dom nåt så kommer denna undersökning förhoppningsvis leda till operation där man går in och lättar på trycket. Visst det innebär en operation till men ärligt talat så är jag trött på den här karusellen!