Idag har varit en relativt vanligt dag. Faktiskt. Åkte in till veterinären imorse med lilla hunden, för att röntga hennes höft. Så hon fick stanna där över dagen för hon var tvungen att sövas osv. Efter det åkte vi in till stan en sväng för att bråka med Carphone Warehouse...hatar det stället!!! När David bytte mobil gjorde vi det för att det var helt gratis...nu helt plötsligt måste vi betala £30! As if! Så jag ska dit imorgon igen och bråka lite! ååh blir så sur på telefonmänniskor.

Jobbade nu i eftermiddags...och nu sitter jag här, mätt och belåten efter en portion chili con carne. Lulah är grymt dåsig fortfarande. Det var inte en tumör hon hade som tur var. Utan "hip displasia", något med ledvätskan.... piller som gäller nu och sprutor i några veckor. Får se hur det blir, jag är iaf lättad över att hon inte har cancer! Men stackars liten är alltid så groggy efter att ha blivit nersövd. Älsklingen är på nåt evangemang i Swansea, så han kommer hem seeent. What to do? Funderar starkt på att städa lite i vårat gästrum, det ser verkligen hemskt ut...SÅ mycket saker överallt! Inget man behöver nu, men saker vi inte kan göra av med....typ julsaker, sommarsaker, kläder, Kina minneslådor osv!

Nä, dags att sätta igång med någonting innan jag blir allt för deprimerad här i soffan.

Och så vart det måndag igen...Min hatdag. Så seg. Fast jag är ledig idag för första gången på länge så det var skönt. Trots detta gick jag upp vid 8 och tog hunden på en långpromenad. Hon såg en ekorre i ett träd och blev som vanligt helt galen.
Jag sa till henne att hon skulle hoppa upp, och det gjorde hon! Klättrade upp en bra bit upp i trädet! Jag trodde inte hundar kunde klättra i träd?!? Det såg riktigt roligt ut iallfall.

Det regnar hela dagen idag, hatar när vädret är såhär pissigt.
Efter att ha gjort mina hemmasysslor (tvätta, diska, städa) gick jag till Albany Road och handlade massa nödvändigheter. Jag fattar inte hur allt kan ta slut samtidigt? Allt från hushållspapper till plåster, smink, rengöringsmedel. Allt sånt som man måste ha hemma... tyvärr så har jag knappt råd med dessa saker denna månad! Löning på fredag...fast min lön kommer inte vara något vidare bra :( Fikade med S en snabbis, tog en nypressad apelsinjuice för omväxlings skull. Måste ju få i mig lite vitaminer så att jag kan hålla mig frisk! Får absolut inte bli sjuk igen. Vägen hem var jobbig, hade en grymt tung kärringkasse på hjul att släpa hem i regnet. När jag kom hem så ville Lulah ut och promenera igen, så det var bara att traska ut i regnet. Nästan en timme var vi ute, bra med lite motion idag ;) Klockan 3 kom vi hem och jag insg att jag hade varken ätit frukost eller lunch...så jag kokade lite nudlar! Standard lunch det där, när man knappt har råd med annan mat. Fiskpinnar tills middag ikväll! Jippi....

Har försökt att leta lite jobb nu på eftermiddagen, men det har gått sådär! På alla jobbsökarsidor måste man registrera sig, skriva värsta profilen osv för att ens kunna söka jobben. Tog drygt en timme per profil. Jag fattar verkligen inte hur jag ska kunna hitta ett jobb, det är typ omöjligt. Är ganska så stressad nu och ångesten bara ökar!!!
Det måste lösa sig NU, annars vet jag inte vad jag tar mig till!!!

Gahh det vart en ganska intensiv helg!

I lördags åkte jag och Davids agent för att hämta ut våra tågbiljetter till London...fast dom fanns inte. Inte bra! Direkt efter träffade jag söta E för en snabb fika på Starbucks innan det var dags för jobb! Jag var helt döende...superförkyld...jag fattar inte varför jag blir förkyld nu hela tiden, mitt immunförsvar är verkligen svagt. Jag hade tryckt i mig en Berocca, kaffe och antivirus tabletter innan haha så det hjälpte lite. När jag kom hem så skulle jag åka och simma!!! Ian kom och hämtade oss, David hade glömt bort att säga att jag inte orkade eftersom jag mådde så dåligt. Men men! Det var bara att slänga ihop simsakerna och åka för att köra ett litet pass... :) Det gick relativt bra! Jag vart ganska förvånad faktiskt, och jag hade inte ont i armen! Kanske blir lite av en tradition nu varje lördag, det beror på... Tränarna där tyckte att min simning såg så pass bra ut att dom håller på att anmäler mig till en tävling i december! Ahhh! Tror inte jag vill det än. Till slut fick jag komma hem och vila...var alltså ute mellan 8.30 på morgonen till 20.30 på kvällen typ! Lååång dag. Allt jag hade ätit var en liten macka bara...så jag var döööhungrig. Det var bara att ställa sig att laga mat vid 9 på kvällen. Sedan diskade jag i EN TIMME! Fatta vad mycket disk vid hade...riktigt illa. Till slut kollapsade jag i sängen! :)

Söndagen var ganska fullspäckad den med...
Vi tog tåget tidigt på morgonen till London, där vi hade en chaufför i en Mercedes som väntade på oss (IGEN!) och körde oss till London Palladium Theatre, som är väldigt väldigt känd. Ligger precis vid Oxford Street. Vi hade 2 timmar David skulle presentera en award, så vi åt lunch på Oxford Street! Jag valde en jättegod rätt som bestod av organisk lax och orientaliska nudlar :) Efter det hann vi med en snabb fika vid Oxford Circus med våra amerikanska vänner!

Inne på teatern så blev vi väldigt bra omhändertagna! Vi drack champagne och minglade med West End kändisar. Detta var alltså en stor gala som heter Teaching Awards, och Mylene Klass presenterade för kvällen. När David blev sminkad (HAHA, man måste ju bli det om man ska vara med på tv) åt jag små kanapéer och drack champagne :) Vi träffade Jeremy Irons, som tydligen är superkänd...jag är inte så bra än på att hålla koll på vem som är vem. Men han har vunnit en Oscar och massa andra fina priser som skådespelare. Han har bl.a. varit med i Die Hard och mannen bakom järnmasken (hette den så?) med Leonardo DiCaprio. Han var tillochmed Mustafas röst i Lejonkungen! hehe.
Efter galan väntade vår bil och tog oss tillbaka till Paddington. Där hann jag med att käka på Yo Sushi och David fick sina Krispy Kreme doughnuts så han var glad :) På tåget tillbaka läste jag min svenska Cosmopolitan och drack en gingerbread latte! Muuums.

Kom hem vid 10 på kvällen och stupade i säng igen! Ahhh....
 

Nu är jag hemma efter ett hårt pass på jobbet. Stackars min rygg :/

Jag har lite problem med skor nu sen jag fick min nya protes. Det är nämligen så att foten på den är en storlek större än min gamla, vilket leder till att INGA skor passar!!! Jag sliter normalt ut ett par skor/månad.. eller egentligen brukar dom hålla ca 2-3 veckor, men eftersom jag är snål så väntar jag med att slänga dom tills jag kan stoppa fingrarna rakt igenom hälen. hehe. Skor är dyrt! Det spelar ingen roll om jag köper dyra, billiga, tunna, tjocka, dom förstörs på en gång. Förhoppningsvis blir det bättre nu iochmed min nya protes. Dock vet jag inte vad jag ska göra med mina ca 20 par skor? Jag har ju massa vinter,vår,höst,gympadojjor,uteskor,bekväma skor som inte passar längre...Jag försöker växla mellan skor väldigt ofta så att jag inte behöver slänga dom så snabbt. Jag fick ett par feta Otto Bock skor (feta platån, typ som Buffalos!) som är väldigt bra.  Säkert extremt dyra också. När dom går sönder får jag helt enkelt gå barfota. Köpa nya skor är inte inräknat i min lilla obefintliga budget! Gahh.... I-landsproblem jag vet.

Jaja.

Min darling är på väg hem från London nu. Det var kul att se paraden, det vart över en miljon människor som kom och hejjade på dom när dom åkte runt i på gatorna i London. Imorgon bitti åker han igen, till norra England för en galakväll, så han är först tillbaka på lördag nån gång. Och på söndag åker vi till London igen... intensivt! Måndag tror jag är relativt lugn, än så länge. 

Imorgon är det jobb för hela slanten, 7.30-16.00. Blä. Efteråt ska jag fika på Starbucks med Sofia, treeeevligt. När jag väl kommer hem ska jag laga min linsgryta. Mmm. På kvällen ska vi drinka, oh yes.

Nu ska jag kramas med min lilla pluttvovve, någon skjuter fyrverkerier här ute så hon är livrädd!

Idag känns allt lite bättre.
Jag har varit relativt duktig, gick upp innan åtta och gick ut med hunden. Nu på förmiddagen har jag hunnit med att eh...vika kläder, städa badrummet, diskat. Nu ska jag fixa datorn, den är lite ledsen. Endast 50MB ledigt på hårddisken, ajaj, inte bra. Idag är en sån dag jag tittar på alla mina "att göra" listor och får värsta ångesten. Jag skriver alltid listor med saker som måste göras, idag, imorgon, omedelbart, inom snar framtid. Om jag har gjort något så stryker jag den saken från listan. Tyvärr växer listorna varje idag, istället för att bli mindre, vilket leder till ökad ångest. Att hösten är här och det är mörkt och trist hjälper inte heller. Bäst att hålla sig sysselsatt för att undvika eventuell höstdepression. 

Igår vart en trevlig kväll faktiskt, mot alla odds. S kom över och jag bjöd på en riktig middag. Typ som man äter hemma med familjen. Det vart potatis, pepparsås, köttbit, sallad. Jag kokade potatis för första gången på typ över 3 år! Oftast så sätter jag bara in en bakpotatis i micron i 10 min (funkar perfekt) eller kör på klyftisar. Men jisses vad gott det var med vanlig potatis och sååååås. muuums. Sedan kom C över och vi tog några drinkar. Kollade dessutom på Desperate Housewives, säsongsavslutningen. Oh my gooooooooooood vad spännande. Som tur är fortsätter nästa säsong nästa vecka!

Nu ska jag titta på David som ska vara med på tv. Dom visar live på BBC i 2 timmar välkomna hem paraden. Alla dom som var med i "vanliga" OS och Paralympics ska åka röda dubbeldäckarbussar genom hela London fram till Trafalgar Square.  Jag tycker det är jättebra att dom har arrangerat denna parad för alla idrottare som var med i Peking, handikappade och ickehandikappade. En halv miljon människor förväntas vara nere i London och titta på paraden. Själv ska jag jobba på mitt trista kassajobb i eftermiddag. Jevlaskit. 

Idag var en hemsk dag.
Jag fattar inte varför såna här sjuka saker händer mig.
Jag tog bussen till veterinären imorse med hunden för kontroll (hon käkade upp mina mediciner ett tag sen, knashund).
På bussen ställde jag mig där det fanns lite mer utrymme, alltså för handikappade och barnvagnar.
Eftersom det var ganska fullt på bussen så stod jag upp istället för att fälla ner sätet.
Det stod en kvinna brevid mig, och jag trodde att hon frågade om jag ville sitta ner.
Jag svarade nej tack det är ganska fullt på bussen så jag tror att jag står ett tag till.
När jag märkte att hon suckade och stönade väldigt mycket insåg jag att jag hade missförstått henne, att hon ville sitta ner egentligen. Så jag frågade om ville sitta på min handikappplats och hon svarade "öhh jaaa" väldigt sarkastiskt.
När hon väl hade satt sig ned var jag tvungen att flytta på mig och stå mitt i gången.
Då började hon tjafsa med mig att jag skulle ta ner min hund från henne, att Lulah höll på att hoppa upp på henne.
Jag tittade ner och såg att min hund satt väldigt oskyldigt på golvet och poängterade detta till den här kvinnan.
Hon blir mer och mer förbannad på mig och börjar skrika och svära mot mig. Jag inser snabbt att jag måste hålla mig lugn och inte säga emot. Trots att tårarna brann bakom ögonen. Jag försökte förklara för henne att jag var på bussen eftersom jag måste ta min hund till veterinären. Hon tyckte att jag och min hund borde gå istället.
Jag svarade att tyvärr kan jag inte gå så långt eftersom jag är handikappad. Kvinnan fortsätter att hota att slå in skallen på mig, sparka sönder mig, osv. Jag förblir tyst. Helt plötsligt ställer sig hon upp och ger mig ett knytnävslag rakt i ansiktet. Jag flyger bak in i fönsterrutan och ramlar på passagerarna som sitter brevid mig.
Bussen tvärstannar, precis utanför mitt jobb och låser dörrarna och ringer polisen. Någon drar kvinnan bort från mig och ställer henne längst fram. Folk börjar skriva upp sina telefon nummer för att vittna om vad som hade hänt.
Alla såg hur hon slog mig. Alla såg att jag gjorde ingenting mot denna kvinna, och min hund hade inte gjort något heller för den delen. När polisen kommer så för dom bort henne i handbojjor till en polisbil, där hon fortsätter att vara extremt aggresiv. En annan polisman tar hand om mig, för jag var fruktansvärt chockad. Kunde inte ens prata, jag satt bara där och skakade och kunde inte andas.
Efter ett bra tag har jag lugnat ner mig så pass mycket att jag kan ställa mig upp och gå mot polisbilen som väntade på mig. Alla från jobbet sprang ut och bara gapade, dom kunde inte fatta att hon hade gjort så mot mig. Min kind hettade väldigt mycket och gjorde lite ont, men chocken var värre än allt. Jag vet inte ens om hoten eller knytnävsslaget var värst. Jag och Lulah åker till polisstationen och berättar allt som har hänt. Herr polis skjutsar hem mig, som tur är Sofia där för jag är fortfarande väldigt uppskakad efter vad som hade hänt.

Detta var min trevliga morgon... Inte skulle jag ha trott att mitt i rusningstrafiken, då folk åker till jobbet, att en galning satt bland oss. Hon är känd hos polisen sen tidigare och kommer att spendera natten i häktet i natt. Imorgon har hon sin rättegång. Som tur är erkände hon på en gång vad hon hade gjort, så jag behöver inte vara med på rättegången.

Det sägs att man ska akta sig för att åka kommunalt sent om kvällarna. Men man vet aldrig när sånt här kan hända. Det är hemskt, och jag sitter fortfarande här flera timmar senare och skakar. Kunde inte åka till jobbet. Var tvungen att ställa in möten. Jag slutade fungera helt enkelt. Fast det är bara att ställa sig upp, inte vara rädd. Man kan inte gå omkring och vara rädd hela tiden, då skulle ingen våga gå ut. Idag tänker jag sitta hemma, ta en drink och gråta. Men imorgon ska jag vakna till en ny morgon, med nya utmaningar och möjligheter och lägga detta bakom mig.

/Agata

Sedan David kom hem från Kina har det varit väldigt mycket som har hänt runt omkring honom/oss. Tv, radio och tidningar vill åt honom och det har varit väldigt roligt. Trodde först att hela media karusellen skulle lugna ner sig efter ett tag, men det är väldigt många företag bl.a. som vill satsa på honom fram till OS i London 2012. Förhoppningsvis kommer han bli ambassadör för London 2012 på många olika sätt, och den närmsta tiden bjuder på mycket ståhej och party!

Eftersom David vann mest medaljer utav alla brittiska idrottare i Peking och dessutom bar flaggan vid avslutningsceremonin är han värsta kändisen här i Storbritannien. Hans 11 guld sammanlagt (3 i Sydney, 4 i Aten, 4 i Peking) gör honom till den bästa manliga handikapp idrottaren i Storbritannien någonsin.

Numera har han en agent som fixar allt som behövs, dvs bokar events, tider, biljetter osv. Skapar en media profil åt honom. Jag är lite av hans sekreterare också nu om dagarna, då David är värdelös på att hålla reda på vad han ska göra och när :) När jag inte sliter på mitt tråkiga kassajobb ringer jag runt till folk, fyller i hans kalender och håller allmän koll på att allt flyter på så smidigt det kan.

Cardiff Devils, en ishockey klubb här i Cardiff är bl.a. väldigt intresserade av ett framtida samarbete med honom. Vi var inbjudna för att se en hemma match för 2 veckor sedan och det var superkul! David fick gå ut på röda mattan ut på isen innan matchen började för att "släppa pucken". Inte riktigt men han fick stå där med b¨da lagkaptenerna och han fick pucken sen som present, då vart han asglad haha. Dessutom fick han en ishockey tröja med hans namn på och nummer 7 (som står för den klassen han tävlar i). När matchen var igång satt vi i VIP båset och minglade med viktiga människor och drack drinkar och käkade buffé! Hihi :)
 
Igår var en annan kul VIP dag. Vi blev hämtade tidigt på morgonen av vår chaufför i en Mercedes, som körde oss hela vägen till London. Vi spenderade dagen i BBC Studios för David skulle vara med i ett program som heter Question of Sport. Det sänds varje fredagskväll halv åtta. Programmet går ut på att det är 2 lag med två lagkaptener som är före detta kända idrottsmän och så har man 2 kända idrottare på sitt lag, och så svarar man på olika sportfrågor. David gjorde jättebra ifrån sig och deras lag vann:) Jag och Ian satt i publiken. Väntelistan på att få vara med i publiken är på flera år och biljetterna är jättedyra! Men vi fick allt gratis hehe ;) Både innan och efter inspelningen minglade vi med kända idrottare i "green room" där det bjöds på jättegod mat och massa dricka :D Jag är sämst på att veta vem som är vem inom idrottsvärlden, men till slut lärde jag mig lite :) Vår lyxbil väntade på oss hela dagen och så körde han hem oss på kvällen!

Jag äääälskar att vara VIP, träffa massa fascinerade människor som man har sett på tv, äta god mat, bli omhändertagen på ett bra sätt...Ahhh. I was born to be a Very Important Person, eller Very Important Penguin som David kallar det :)

Idag är en lite mer "normal" dag. Jobbar ett par timmar nu på eftermiddagen. Nu på morgonen har jag suttit i telefon en del och borde verkligen städa, men så långt har jag inte kommit än! dags att sätta igång lite.

 

Hej!
Usch jag får så dåligt samvete när jag uppdaterar så sällan....
Det är så mycket som händer i mitt liv just nu, så jag får skylla på det!

Jag har varit hemma i Sverige i en vecka, det var väldigt trevligt.
För det mesta var jag i Uppsala för att fixa min nya protes. Dessutom tillbringade jag 2 dagar i Tyskland, Göttingen.

Vi kom fram förra lördagen, då var vi mest hemma och tog det lugnt.
Söndagen spenderades på Kolmårdens djurpark, där vi fick se tigrar, delfiner osv. Trots det hemska vädret hade vi en toppen dag! David hade aldrig sett tigrar på riktigt innan så han var väldigt exalterad. Tigrar är något han är ganska besatt av!:)
Måndagen bjöd på finare väder, dock var vi i Uppsala större delen av dagen. Vi skulle ha åkt in till Domkyrkan och slottet, men som vanligt tappade jag bort mig trots min GPS! Så vi åkte tillbaka till Stockholm istället haha.
Vi åkte till Gömmaren, en sjö i närheten av mitt hus och satt på en klippa och beundrade den fina utsikten. Det var så himla lugnt där. Älskar gömmaren! Efter det for vi till Flottsbro som också ligger i närheten. På vintrarna kan man åka skidor där och skridskor på sjön, men det är väldigt mysigt på sommaren också.
I tisdags åkte jag med mina två ortopeder ner till Tyskland via Köpenhamn.
Hela onsdagen spenderades i Otto Bocks "gå labb" där jag fick gå fram och tillbaka i ca 6 timmar...det var intressant.
Den tyska ortopedtjejen som jobbade med oss har exakt samma protes som jag och samma höga amputation, så hon visste exakt hur jag kände osv. Min nya protes är 1.3kg tyngre än det gamla, och det känns tungt! Förhoppningsvis kommer jag kunna gå bättre snart iallafall...
I torsdags träffade jag kära E och vi fikade i Skärholmen och tittade runt i affärerna innan vi mötte upp L och så skjutsade vi dom till Nacka därefter.
Fredagen spenderades i Uppsala igen och på kvällskvisten åkte vi till Farsta för att träffa finaste E och våran underbara gudson! Han växer så det knakar, det var jättekul att få träffa den lilla plutten igen. Nu när det dröja ca 2 månader innan vi ses igen :( Dom har precis flyttat till en större lägenhet, så det var kul att se den!
Sent på kvällen åkte vi hem till L och förkrökade innan vi drog in till Gamla Stan för att gå på After. Det var väldigt länge sen jag gick ut för att ta en drink i Stockholm....satan vad dyrt det är!!!
Dagen innan vi skulle åkte tillbaka till Cardiff så åkte vi till Cosmonova och tittade på Deep Sea med mina systrar. Jag har alltid tyckt om Cosmonova, vi brukade åka dit ganska ofta förr i tiden.
Så i söndags åkte vi tillbaka till Cardiff, back to reality! Kanske inte egentligen, eftersom vårat liv här är ganska uppochner!

Berättar mer om mitt VIP liv i nästa inlägg, nu ska jag koka lite nudlar :)